Forskning
Många sjuksköterskor använder poängsystemet för att bedöma om patienterna riskerar att försämras. Martin Spångfors tog News till Sverige och har översatt och validerat det för svenska förhållanden. Nu doktorerar han i ämnet.
Höga poäng på skalan varnar för att patienten kan bli kritiskt sjuk inom de kommande timmarna eller dygnet. Det kan gälla tillstånd som leder till att intensivvård behövs, till hjärtstopp och oväntat dödsfall.
News står för National Early Warning Score, och är ett bedömningsverktyg för att tidigt kunna identifiera kritisk sjukdom.
Med hjälp av News bedöms patientens tillstånd regelbundet utifrån andningsfrekvens, syremättnad, syrgasbehov, puls, blodryck, kroppstemperatur och medvetandegrad.
Tidiga åtgärder avgörande
Det är sjuksköterskor på vårdavdelningar som mäter vitala parametrar, som blodtryck och andningsfrekvens. Vid fem poäng eller mer kontaktar de läkare.
Ibland behöver patienten föras till intensivvårdsavdelningen för behandling. Är det på Centralsjukhuset i Kristianstad kan det vara iva-sjuksköterskan Martin Spångfors som möter upp.
–News är ett utmärkt instrument för att hitta de här svårt sjuka patienterna. Då kan vi sätta in tidiga åtgärder, som kan vara livsavgörande, säger han.
News har i dag blivit ett självklart mätinstrument på många sjukhus. Men det få vet är att det var Martin Spångfors som tog det till Sverige, från Storbritannien. Han har översatt och validerat det i den svenska sjukvården.
Mobil intensivvårdsgrupp
Det började med att han var ansvarig för sjukhusets mig-grupp, den mobila intensivvårdsgruppen, som bestod av en läkare och sjuksköterska från intensivvården.
Då, för sex år sedan, använde avdelningarna den tidigare poängskalan Mews, Modified Early Warning Score.
–Men jag tyckte inte den var så bra. Jag gjorde en enkät till sjuksköterskorna på vårdavdelningarna och det visade sig att de höll med.
Han och sjuksköterskorna saknade syremättnad i blodet som en av vitalparametrarna, att det inte fanns en tydlig struktur för vilka åtgärder som kunde sättas in och vilken risknivå patienten placerades på.
Fem studier ingår
Martin Spångfors gjorde en litteraturgenomgång och hittade bedömningsinstrumentet News.
–Jag ville att vi skulle gå över till det i Sverige och bestämde mig för att börja forska, för att kunna översätta och validera instrumentet här.
Det var starten som lett till fem studier och att han doktorerar i ämnet i början av mars, på Lunds universitet.
Det är Royal College of Physicians i Storbritannien som ”äger” instrumentet. Vissa delar var det sträng copyright på, som vilka parametrar som ingår, exempelvis puls och temperatur. Likaså färgsättningen i rutorna.
–Men det var fritt att översätta det, det var bara att någon skulle göra arbetet. Så jag satte i gång. Tre svenska sjuksköterskor översatte det till svenska, och en brittisk sjuksköterska i Sverige översatte sedan tillbaka till engelska. På det viset såg vi om den svenska översättningen stämde.
Metoden kallas transkulturell översättning. Tillsammans enades sedan gruppen om den nu gällande versionen.
Gick igenom journaler
Sedan ville Martin Spångfors kontrollera att instrumentet var pålitligt även i Sverige. Det är inte självklart då sjukvården skiljer sig mellan Storbritannien och Sverige vad gäller själva systemet, jourlinjer och nivån på kompetens.
De mätte reliabiliteten genom att tre bedömare analyserade 50 uppdrag som mig-gruppen kallats till. Bedömarna gick igenom journalerna och satte poäng utifrån News.
–Instrumentet har hög pålitlighet. Det visades genom att våra bedömningar stämde väl överens med varandras, säger Martin Spångfors.
Studerat dödligheten
Sju poäng i skalan är en brytpunkt för att överväga om mig-gruppen behöver kallas till vårdavdelningen. Det är den brytpunkt som används i Storbritannien och som Martin Spångfors har validerat i Sverige. Det gjordes genom att drygt 800 uppdrag för mig-grupper analyserades, och medianpoängen då patienterna behövde intensivvård räknades fram.
Martin Spångfors har också studerat dödligheten, dels 30-dagarsmortaliteten, dels dödligheten på sjukhus. Han tänkte att själva poängen kanske inte säger så mycket men att riskgrupperna låg, medel och hög är enkla att förstå.
–Jag jämförde om placeringen i riskgrupp förutspår risken att avlida. Det gör den. Patienterna i högriskgruppen hade tre gånger så hög risk att avlida jämfört med patienterna i lågriskgruppen.
Nu finns ny version
Han har också kunnat visa att det går att förutspå risken att drabbas av hjärtstopp med hjälp av risknivåerna i News.
–Därför är det viktigt för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att mäta News-poäng och agera utifrån dessa.
Nu finns en ny version som anpassats för att hitta patienter med misstänkt sepsis, kallad News 2, som Martin Spångfors varit med och skrivit de nationella rekommendationerna för.
–Styrkan hos News är att flera små avvikelser i vitalparametrarna, som kanske inte oroar någon var för sig, tillsammans kan bli en hög poäng och då fångas upp.
Han menar att ytterligare en fördel med mätinstrumentet är att hela personalen talar ett enhetligt språk. Tio poäng är skyhögt, även om någon i gruppen tycker att patienten verkar förhållandevis pigg.
Överskattar sin förmåga
Han har också studerat attityden till att använda mätinstrumentet och vilka hinder som fanns.
–Sjuksköterskor med kortast erfarenhet upplevde sig kunna prioritera sin vård bättre med hjälp av News jämfört med de erfarna. De erfarna var mest tveksamma. Sannolikt tycker de sig ha utvecklat sin kliniska blick. Tyvärr, kan man säga, för studier visar att man överskattar sin förmåga.
En barriär för sjuksköterskorna att använda instrumentet var bristande gehör från läkarna.
–Det kan man förstå om sjuksköterskorna reagerar över. Läkarna har ingen anvisning för hur de ska agera utifrån poäng och risknivå, det kanske skulle behövas ett bättre ramverk.
